Mio, Min Mio

Läser om olika kristna sk "bibelskolor". Det är intressant hur många olika profiler det finns.
Några exempel på profiler:

Musik
Skapande
Skrivande
Äventyr
Utlands
Tjänst
Miljö ( Ny - politisk korrekt)
Dans
Utsatta
mfl, mfl

Det jag undrar över är. Varför finns det ingen med Jesus profil.
Går man inte bibelskola idag för att få lära sig mer om Jesus?
Utan nu står MILJÖ framför allt. Det gäller ju att vara med i tiden.
Och Musik? Hur många troende gillar inte det. Det lockar ju!

Något är fel!

Tänk att vara övertygad nazist.
Att leva under andra världskriget.
I Norge.
Att uppleva den dagen då allt tar slut.
Världskriget är slut.
Förlust.
Du, bestämer dig för att skjuta dig själv.
Framför din dotter.

Hemskt...

Karin Karlsson kom och berättade för oss om sin uppväxt i norge under andra världskriget igår. Det var ruggigt intressant. Hon berättade bland annat ovanstående historia. Det var inte hennes far, men ön (Bastöy - numera fängels ö) var  liten. Man kända varandra. Vem som var nazist, vilka som var i motståndsrörelsen och vilka som bara försökte leva.
Karin berättade mycket engagerat om hur de som barn brukade springa och sno fallskärmar som använts för vattenminor, men som landat på land istället. En av hennes vänner sydde sig till och med en bröllopsklänning av materialet (råsiden!!!)

Hon berättade även om släktingar hon mist, tillfångatagna av tyskarna då de tillhörde motståndsrörelsen. Om hur de aldrig kom till baka. Om båtar som sprängdes som följd av vattenminorna. Om hur hon själv stått och vaktat med motståndsrörelsen. 13 år var hon då.

Om bitterhet på svenskar som inte gjorde något. ( jo, förresten vi svenskar skickade knäckebröd till skolbarnen en gång om året...wow! ;)  )
Nu fanns dock ingen ilksa kvar varken mot tyskar eller svenskar eller andra inblandade.

Hennes bror, blev inkallad, bildade aldrig någon familj efter allt som skett under andra världskriget.



Det är så mycket tankar i huvudet just nu....
Ni skulle varit där och lyssnat.


På tåget - emelie

"Thanks:
What do I know at 29?
I know that "things" are what we seek, but "love" is beneath that.
If "love" isn't the foundation- then "things" will fall.
For even if they stand- they mean nothing.
I've had both- and if given a chance to choose...
Soberly- I choose love.
Humbly- I choose love.
Wisely- I choose love."


Från tacksidorna i P!nks nya Album- Funhouse. Älskar de orden.
Diggar faktiskt albumet, kanske mer för att jag älskar artisten pink, med sitt ärliga sett att säga det hon tycker. Okej, jo, kanske på ett lite väl aggressivt sett - men ändå, I love it. Rebellen inom mig vaknar till liv. Pink har dåliga influenser på mig...men ändå...kan man sluta lyssna?

Det är en massa råttor i området. Och alla som känner mig vet att jag är livrädd för alla små kryp!
Gah! Jag vågar knappt gå ut...:(

(Tidningen: Dagen 7/11 -08)

Vår uppgift är att identifiera nöden

Textstorlek       Publicerad: 2008-11-07 06:00


Jag besökte med några av studenterna vid Teologiska högskolan Stockholm en amerikansk kyrka för ett par helger sedan. Pastorn hade avbrutit sin predikoserie på grund av den ekonomiska krisen. Predikan handlade nu i stället om hur alla kan lära sig av motgångar. Han utmanade sina församlingsmedlemmar att antingen meddela sin församling hur svårt denna kris drabbade dem, så att församlingen skulle kunna stödja dem, eller meddela hur de ville bidra till andra församlingsmedlemmars bästa, utifrån att de själva, just denna kris, inte tillhörde de i första hand drabbade.Jag såg framför mig nöd och nåd. Och jag rekapitulerade de nytestamentliga texterna och avgörande ögonblick i kristenhetens historia och att nöden och nåden där alltid förekommer sammankopplade. Guds handlande i historien adresserar vår nöd. Gud uppenbarar i vår nöd sin nåd. Församlingens plats är där dessa båda möter varandra.

Den svenska kristenheten söker i dag med ljus och lykta efter ett framgångsrecept. Inte någonstans i kristenhetens familj i Sverige kan man slå sig för bröstet. Gudstjänstdeltagandet avtar. Medlemsantalet sjunker. Församlingar läggs ner eller slås ihop. Samfund tror inte på sin egen framtida existens. Präster och pastorer hamnar i samarbetssvårigheter och låter sig sjukskrivas. Präst- och pastorsutbildningen utvärderas och omvärderas. Internationella erfarenheter försvenskas till möjliga framgångsrecept såsom Taizé, Iona, Hillsong, Willow Creek Community Church och Mars Hill, Grand Rapids.

Svenska Missionskyrkan har sagt sig vilja växa. Svenska Baptistsamfundet lever i en Brommadialog. Svenska kyrkan finner inspiration från den anglikanska liturgiska utvecklingen. Evangeliska Frikyrkan utgår från Lausannedeklarationen. Pingströrelsen söker sina pentekostala rötter. Naturlig församlingsutveckling menar sig kunna identifiera ett antal variabler utifrån vilka en församling kan vinna sin hälsa. Det växande antalet sökargudstjänster fokuserar på den låga tröskelns kristna tro till förmån för den kulturellt oinformerade gudstjänstbesökaren. Vi talar i dag om hallen, vardagsrummet och köket för att generöst, gästfritt och inbjudande skapa en rösad led för en vanlig svensk att på ett stegvis fördjupat sätt möta kristen tro.Men kanske finns det inga säkra metoder att finna framgång? Möjligen handlar vårt sökande efter ett framgångsrecept om vårt eget sökande efter ett existensberättigande. Vad har Sverige för glädje av att det fortfarande finns församlingar i Sverige? Vad gör vi med ansvaret för ett antal präst- och pastorskandidater som snart ska ut i tjänst för lokala församlingar?

Det sägs i Nya testamentet att Jesus fylldes av medlidande med sin omgivning därför att den var illa medfaren och hjälplös, som får utan herde. Denna inställning har kännetecknat varje förnyelse i kristenhetens historia. Det är omgivningens magnetism på den lokala församlingen som är all förnyelses ursprung - inte tvärtom. Det är varje pastoral generations uppgift att finna vägen till detta medlidande. Det är när den lokala församlingen fylls av medlidande med sin omgivnings nöd som Gud låter sin nåd gå i dagen och skapar den förnyelse som bara kan ske på övernaturligt initiativ.Vår uppgift är en enda - att identifiera nöden.När de nytestamentliga skrifterna i sin fortsättning söker uttryck för denna sin omgivnings tillstånd används ord som blind, hjälplös, hopplös, i fångenskap, förlorad och utan hopp i världen.Jag tänker mig att varje kyrkoråd, äldstegrupp och styrelse borde avsätta tid i varje sammanträde för att låta detta sitt medlidande med omgivningens tillstånd växa. Vi borde alltid ställa oss frågan: Vem i vår gemenskap lider nu? Vilka i vår omgivning är särskilt förfördelade? Var finns nöden i vårt samhälles närområde i dag? Varje präst och pastor borde utmana sin egen kapacitet till medlidande som lika viktig i sin kallelse som att predika, förvalta sakramenten och utöva själavård. Det är till våra tårekanaler som vår kallelse måste nå. Det är när nöden möter nåden som den lokala församlingen finner sin färg och sitt existensberättigande.Kanske är det så enkelt att det som den lokala församlingen ruvar på är medlidande.

Vi behöver inte övertyga människor om att de är får utan herde. Det vet de. Vi behöver inte ordna kampanjer av det ena eller andra slaget för att vinna uppmärksamhet omkring Jesus. När vi utövar ett medlidande i hans namn kommer alla att märka skillnaden. När vi växer tillsammans i detta medlidande kommer också församlingsgemenskapen att vara attraktiv för oss som redan är medlemmar.Vi är skapade till medlidande. Det var tänkt att vi skulle lida med varandra. När den lokala församlingen vinner tillbaka denna skönhet kommer nöd och nåd att mötas på ett sätt som gör att vårt land igen vill stava på sina liv i Jesu namn.

Runar Eldebo, pastor i Svenska Missionskyrkan, lärare på Teologiska högskolan i Stockholm och Pingstförsamlingarnas teologiska seminarium

Gissa vem som sa det?

Äsch, ni kommer aldrig lyckas!

Det är Nelly!
Hip-hop stjärnan.

I en exklusiv intervju med Spiegel berättar han om sin förkärlek till just den muiskgenren. Intressant! Det är kanske inte helt oväntat att det delvis beror på att det är en stil som nästan har skapats av mörkhyade i södern, men även de fina berättelserna som berättas i sångerna.

När kommer han själv ge ut en country skiva då?
"Tidigare, än vad ni kan tro. Jag har precis startat ett nytt band som heter Nelly'n'em. Vi kommer inte spela någon hip-hop alls utan istället ta oss an bortglömda svarta musikstilar. Vi kommer att spela rock, jazz och säkert också country. " (nelly)

I artikeln pratar han bl a också om sitt stöd för Barack Obama.

Senaste tiden har varit fullt upp.
Kortfattat:

Blivit av med min plånbok
riktigt surt.
Inte för att de kom över några pengar, snarare för att det är så sjukt mycket jobb att få tillbaka alla kort.
Körkort, Visakort, ica kort, spårvagnskort etc. Suck!

James Bond premiären.
Yes, jag var där. Spontant infall. Tack för det vänner.
Även om Bond inte är en favorit. Casino Royal klart bättre.

Rebecka Törnqvist & Sophie Zelmani
Skriver med flit fröken Törnqvist först. Tycker hon är snäppet vassare än Zelmani.
Zelmani tog dock hem priset för snyggast klänning
Ljuvlig konsert även om låtar som Swimmer at daybreak uteblev.
3 h - göttans..



One sudden sob, then silence...